Filmpremiär
Filmatiseringen av Philip Pullmans underbara trilogi (det heter inte triologi, har aldrig hetat triologi och kommer aldrig att heta det. Näste man som använder detta ord i min närvaro kommer jag att skjuta sönder knäskålarna på) His dark matters är i full gång, vad jag förstår. Jag var initialt skeptisk. Min käraste J upplyste mig om initiativet. Visst, jag insåg att det är ett oemotståndligt stoff. Det måste omsättas i rörliga bilder. Självklart. Men vågar man lita på att samma kille som ligger bakom succéerna Nutty professor 1 & 2 och American Pie-serien kan handskas respektfullt och varsamt med världens bästa fantasy?
Ja, jag var reserverad. När jag sedan fick höra att min favoritkaraktär Lee Scoresby, texansk ballongfarare och korthaj, partner med hardaemonen Hester skulle spelas av Samuel L. Jackson var valet enkelt. Okej, men då går jag inte och ser den filmen. Vad bra, då slapp jag fundera mer på den saken.
Trodde jag. För sen kom trailern och jag fick anledning att omvärdera en gång för alla. Fan tro’t, men Herman Klumps skapare har faktiskt gjort ett hästjobb med Lyras Oxford, gyptiernas båtar, skraelingarnas Norrland och alla andra miljöer. Lyra själv ser ut och beter sig ungefär som jag hade förväntat mig, liksom hennes daemon Pan. Den lustfyllt genomonda Mrs. Coulter spelas av min kära Nicole K, Lord Asriel av Craig Davies (ok då) och Lee Scoresby av… åh, andnöd. Är det sant? Finns det ändå en välvillig gud som ser mig och hör mina böner? mitt synfält börjar flimra och tårarna svämmar över.
Sam Elliott. Det blev Sam Elliott. Och himlen ler och fåglarna sjunger och blommorna doftar ännu lite bättre. Vilken otrolig typecasting. Hade inte kunnat göra det bättre själv.
Ser med ens fram emot filmens premiär med helt nya ögon och en helt ny attityd. Jag ska ta med mig J och sätta mig längst fram och njuta mig rakt igenom hela filmen. It’ll be pure bliss.
Lämna ett svar